För att jag tror att hela livet är en film.
Fick inspiration från en bekants blogg till detta inlägg.
Jag är nog dramatikens drottning, jag har kollat på alldeles för mycket film OCH jag är lite sjuk i huvudet.
Ska ge er några exempel på hur jag kommit fram till detta.
Scenario 1:
För ett par månader sedan så höll jag på och stressa ut till bussen, jag var precis påväg ut genom dörren när jag känner att det är ett hål i strumpan, och eftersom det är det värsta jag vet så slängde jag av mig skorna och sprang tillbaka in i lägenheten. Drog ut byrålådan och hittade ett par strumpor... och precis när jag skulle ta på mig dem så hörde jag BABAAAAAAMMM, världens ljud och inte nog med det, nej hörrni hör på det här. Hela rummet SKAKADE!
Jag höll typ på att få hjärtstopp och trodde det antingen var krig, gärna en atombomb. Och jag trodde allvarligt att jag skulle DÖ. Sen blev det bara tyst.... jag kikade ut genom fönstret och ser två karlar... med hjälmar... som precis har huggit ner en av tallarna utanför vår lägenhet. Och den där jävla tallen har de fällt typ 2 meter från vårat fönster, och de är säkert minst 100 m höga :D LOVAR. haha... aja.
Scenario 2:
Det var typ en vecka sen... jag låg och sov i den allra bästa sömnen när jag vaknar till i förskräckelse. Jag hör ett dån, ett högt ljud som typ skrammlade. Jag låg där under täcket.. asrädd. För jag visste att det var ett flygplan som höll på att störta rakt ner i vårat hus. För ljudet närmade sig ju mer och mer. Låg där och tänkte "nu dör jag, fan vad jag inte skulle vilja vara ensam just nu" Men det händer inget, ingen rök, ingen eld och ingen död tilda. Och just i den minuten så kommer jag på att de är en jävla åkgräsklippare precis utanför vårt fönster. VARFÖR SKA ALLT HÄNDA UTANFÖR VÅRAT FÖNSTER?! Aja.. jag dog inte iaf.
Scenario 3:
Detta var i förrgår natt. Jag vaknade med supermagknip och gick in på toaletten. Det gjorde mer och mer ont och jag satt där och försökte framkalla något till den vita porslinsguden.
Hände inte så mycket, bara lite ibland. Och då kom jag på : "fan, tänk om jag typ har tarmvred eller något, kanske är det något som brustit inne i magen, och tänk om jag förblöder invärtes nu när jag sitter här på skithuset"
Jag tänkte allvarligt ropa på Johnny, ringa ambulans och börja planera min begravning.
Men då small det till, magen gjorde sitt och värken släppte. Det var helt enkelt vanligt magknip+räcerbajja. (förlåt alla känsliga där ute)
Är jag sjuk? har jag någon störning? Eller är det bara så att jag är överdriftens människa som kollat på alldeles för mycket film SAMT läst och sett för mycket sjukdomar och död? SVARA MIG !
Jag är nog dramatikens drottning, jag har kollat på alldeles för mycket film OCH jag är lite sjuk i huvudet.
Ska ge er några exempel på hur jag kommit fram till detta.
Scenario 1:
För ett par månader sedan så höll jag på och stressa ut till bussen, jag var precis påväg ut genom dörren när jag känner att det är ett hål i strumpan, och eftersom det är det värsta jag vet så slängde jag av mig skorna och sprang tillbaka in i lägenheten. Drog ut byrålådan och hittade ett par strumpor... och precis när jag skulle ta på mig dem så hörde jag BABAAAAAAMMM, världens ljud och inte nog med det, nej hörrni hör på det här. Hela rummet SKAKADE!
Jag höll typ på att få hjärtstopp och trodde det antingen var krig, gärna en atombomb. Och jag trodde allvarligt att jag skulle DÖ. Sen blev det bara tyst.... jag kikade ut genom fönstret och ser två karlar... med hjälmar... som precis har huggit ner en av tallarna utanför vår lägenhet. Och den där jävla tallen har de fällt typ 2 meter från vårat fönster, och de är säkert minst 100 m höga :D LOVAR. haha... aja.
Scenario 2:
Det var typ en vecka sen... jag låg och sov i den allra bästa sömnen när jag vaknar till i förskräckelse. Jag hör ett dån, ett högt ljud som typ skrammlade. Jag låg där under täcket.. asrädd. För jag visste att det var ett flygplan som höll på att störta rakt ner i vårat hus. För ljudet närmade sig ju mer och mer. Låg där och tänkte "nu dör jag, fan vad jag inte skulle vilja vara ensam just nu" Men det händer inget, ingen rök, ingen eld och ingen död tilda. Och just i den minuten så kommer jag på att de är en jävla åkgräsklippare precis utanför vårt fönster. VARFÖR SKA ALLT HÄNDA UTANFÖR VÅRAT FÖNSTER?! Aja.. jag dog inte iaf.
Scenario 3:
Detta var i förrgår natt. Jag vaknade med supermagknip och gick in på toaletten. Det gjorde mer och mer ont och jag satt där och försökte framkalla något till den vita porslinsguden.
Hände inte så mycket, bara lite ibland. Och då kom jag på : "fan, tänk om jag typ har tarmvred eller något, kanske är det något som brustit inne i magen, och tänk om jag förblöder invärtes nu när jag sitter här på skithuset"
Jag tänkte allvarligt ropa på Johnny, ringa ambulans och börja planera min begravning.
Men då small det till, magen gjorde sitt och värken släppte. Det var helt enkelt vanligt magknip+räcerbajja. (förlåt alla känsliga där ute)
Är jag sjuk? har jag någon störning? Eller är det bara så att jag är överdriftens människa som kollat på alldeles för mycket film SAMT läst och sett för mycket sjukdomar och död? SVARA MIG !
Kommentarer
Postat av: Katta
Haha du får igen för att kalla mig för hypokondriker :)
Postat av: Tilda
haha jaafan. Det måste nog vara så :(
Postat av: starsprinkle
haha,fan va sköönt att det finns fler som är lika störda som jag! :)
Postat av: tilda.
Hahaha, ja visst är det:D
Trackback